Playa de las Canteras

Vågorna slår
lugnt i sin rytm
över revet i bukten
ett ständigt brus
mal mjukt i natten
genom gatlyktors
gul-varma ljus

Kanarieturismen
var stor på sin tid
plan kunde landa
på löpande band
till gassande sol
och värmande sand

Nu är Las Palmas
senior-turisternas
sköna reträtt
man vet vad man får
när man kommit igen
på liknande sätt
genom fyrtio år

Allt känns här lagom
med mysfaktor tre
och i gamla hotellet
har tiden satt spår
i glappande duschar
lite schabbig entré
och dörrar som slår

Charmen den finns
i en strandpromenad
med folket på kajen
i receptionen
med tidning och teve
i barer och stånd
under palmernas rad

Från kvällens balkong
syns solnedgången
grannen bak skärmen
med boråsdialekt
berättar om tider
då kläderna syddes
hos Algots och Eisers

2007-12-17 Mats Hammarlund

Morgonens strand

Grått ljuset dagas
med stänk av blått
vågorna sköljer
långt upp i sanden
skummar och fräser
bryr sig ej om
mörker och ljus
solens strålar skuggas
av kajens höga hus

Där tidvattnet lämnat
stranden orörd och slät
ritar pojkarna snabbt
sin tennisplan
där de servarna slår
tills klockan blir nio
och hotellens gäster
till vågorna går

Vattnet är svalt
salt och klart
du blir strax blöt
när dyningen slår
hela havets kraft
mot mage och lår
i suget bakom
är svårt att stå still
när sanden sveps
silas ut igen till
varifrån den kom

Utanför bränningen
går dyningen tungt
sjön häver sig fram
sakta och lugnt
botten är bulig
av sandens gropar
du bottnar ibland
stötvis du känner
kammar av sand

2007-12-22 Mats Hammarlund

Finska klubben

Onsdag före jul
dansas tango, vals
och hurtig humppa
på finska klubbens golv
i Las Palmas hamnkvarter
ända fram till klockan tolv

Här samlas finne
svensk och norrman
kanske även någon dansk
i ett äldre gäng
som återvänder hit till jul
ratar Thailand och Vietnam
då här är väl så kul

Ölen skummar nu i baren
och ryktet är nog sant
att pirogerna är slut
snacket gäller kylan hemma
i Madrid är tjockt med snö
men här ser vi ännu solen
i eurorikets ytterkant
köper lotter för en femma
höjer sen vår hesa stämma
här vid baren vill vi dö
hellre än att halka hemma
i isigt hjulspår halt i tö

2007-12-19 Mats Hammarlund

Knapp-Johan

Uppväxt på gård
på Skånes slätt
kunnig på kor
kalvar och mjölk
klurig på harvar
tröska och spett

Gården var hans
nästan ett tag
sju år i arrende
sen köpte sta’n
mark att bebygga
villor och väg
på leråkerfälten
det var femtiosju
som detta hände

Sen tog han över
rosettmaskin
från en mössfabrik
att göra krokader
till mössa och spel
märken att bära
vid fest och kalas
kan väl inte va’ fel

Tillverkning sker
i Las Palmas stad
två damer som syr
en kille som trycker
text och emblem
och en till i Skåne
för order och frakt
bokföringsbestyr

Firman går bra
i trettio år hemma
men pris och lön
stiger i Spanien
medan kinesen
liksom på skämt
levererar rosett
för två kronor jämt
fraktad och klar
blir priset i Spanien
över en femma

Knapp-Johans verkstad
här i Las Palmas
står öde och tom
medan han letar
handen som syr
fort som kinesen
men är mindre dyr

2007-12-25 Mats Hammarlund

Cirkus-Bosse

Eldslukeri och
trapetsgymanstik
var hans stora entré
på Lisebergs estrad
och på cirkusmaneger
i mången stad
på Tysklandsturné

Han har en son
med en lindansös
från ett fyrtiotal
då cirkus var fest
med akrobatik
plymer och ljus
och en romantik
runt manegen
visst var man nervös

När cirkusen kom
och storögt man såg
på vagnar och tält
köpte biljett
kanske sockervadd
eller våffla med sylt
innan insläppet
äntligen skett

Bosses kraftige kompis
vid tältet
tränar en stund
med avsedd effekt
som kanonkulsjonglör
medan kön växer till
då rätt många vill
se vad som händer
bak tältväggens stör

Bosse berättar
i kanariekvällen
om saker han upplevt
på olika ställen
mest i Göteborg
med sin ramfabrik
i liten skala
han blev aldrig rik

Men pengarna räckte
till kanariesemester
Hjärtat har fastnat
här nere i söder
där livet bjuder
på oväntat möte
och numera även
på åttioårsfester

2007-12-26 Mats Hammarlund

Puerto Rico

Till fiskebyn ledde
en knagglig väg
i stenöken torr
regnet föll bara
ett par da’r per år
buskar blev bruna
när torkan var svår

Med vacker utsikt
mot atlantens blå hav
fortsatte vägen
mellan stup och sten
till hamnen Mogan
vid en liten pir
där havsvinden ven
över båtar i blått

Nu vandrar turister
i hattar och shorts
med brunbrända magar
längs gator och bryggor
stadsdelar vuxit
mot bergets kant
den som varit här förr
tror ej det är sant

Gran Canarias turism
exploderar i söder
hotell och krogar
vart man än ser
priser rätt dyra
norrmän i massor
dricks tyskarna ger
olja och Mercedes
ger köpkraft för mer

Kanarierna själva
som servar i rummen
med städ och tvätt
sopar ut sand
kör buss och båt
och kastanjerna grillar
de bor inåt land
där vanliga grannar
mer permanent
vänder sin peng
i hem och affär
och bäddar sin säng

2007-12-21 Mats Hammarlund

Åsnan i molnen

Bussen brummar
i branta backar
växlar och vrider
sin tunga tyngdpunkt
i skarpa svängar
tutar runt hörn
kopplingen lider
vulkningen värms
däckens svål svider

Snart når vi toppen
passet där backen
planar till slut
över bergets kam
hänger hus och parkering
här väntar i stånd
bara lite på lut
försäljarnas skara
med skärp och tröjor
vi gör en kort rond

Kajsa på nio
ser snart sin vän
en åsna på elva
med långa öron
stora ögon med frans
står med sin herde
under mandelträd
väntar på kund
viftar sin svans

Snart rider hon ner
för andra gången
utmed vägens krök
kantad av kaktus
och långbarrig tall
hör fågelsången
anar dalens stup
ser i mörk siluett
bergskammars krön
i vulkankraterns vall

Bonden berättar
om bergets byar
och åsnan som ger
familjen dess bröd
medan molnen väller
svala och blöta
över väg och krön
så man inget mer ser
framför åsnans öron
än dess mörka ögon
som ser på dig söta

2007-12-23 Mats Hammarlund

Julnatt vid strandens brus

Stranden står öde
utmed Las Canteras
palmprydda strand
upplyst av lyktor
och julgran i blått
snart så serveras
i alla familjer
middagens fest
med vin och serrano
torr skinka är bäst

Ännu tar någon
ett sent bad i kvällen
på upplysta stranden
med gyllengul sand
som vågorna slickar
nu hörs även ibland
knall och raketer
här från vår balkong
dukad med mat
vin och papaya
kvällen är lång

Tomten märks knappt
i palmernas rassel
markerad nå´n gång
som klättrande gubbe
vid en balkong
här firar man ej
med gran, ljus och vadd
bjällror och sång
gröt rim och nubbe
bara med mat
och feliz navidad

Men sent på natten
i gryningens stund
går någon omkring
med en leksakstrumpet
utmed kajernas kant
stör sömnen för folk
man tror knappt det är sant

Jag fyller en hink
nästa gång han passerar
under balkongen
får han en vink
om vad vi tolererar
av en nattlig flanör
kanske han gästat
skandinaviska klubbens
stora julbords-buffet
och midvinter-festat

2007-12-24 Mats Hammarlund

Kanarierna

I grunda grottor
och i hyddor
utav sten och flis
bodde folket här
i Gran Canarias backar
många hundra år
innan spanska knektar
kom och gjorde
dem till slavar
på sitt härskarvis

I staden Galdar
med gamla anor
hittades grunder
under gatans sand
av hus som byggts
i grekisk tid
av afrikanska berber
som förvisats hit
från medelhavets strand
som någon ville
fullt behärska

Var det fenicier
duktigt sjöfolk
och handelsmän
som ville förvisa
stridiga berber
till avlägsna öar
och samtidigt säkra
hamn och proviant
på sin färd
utmed Afrikas kust

Spanjorerna införde
odling av socker
en lönsam produkt
i trehundra år
för rikemanshem
i Europas mitt
stöptes i toppar
sen rören pressats
och saften kokats

Kanarieöarnas
strategiska läge
väckte intresse
hos mången makt
portugis och engelsman
tysk och kuban
samt slutligen
svensken i baddräkt
med norrmän och finnar
i samma plan

2007-12-20 Mats Hammarlund

Kraniemuseét

På öarna bodde
folket i grottor
i stensatta hyddor
kanske man rodde
till andra öar
seglade säkert
i gungande sjöar

Fisket var viktigt
och odling i slänt
på utfylld terrass
man malde sitt mjöl
mellan stenar
som handkvarnen
malande vänt

Deras tankar och tro
kan vi knappt ens tyda
de vördade solen
regnet och jorden
de trodde på anden
i växter och djur
och på guden som fick
lavans strömmar
att hejdas och lyda

I täta led låg
de döda begravda
i luftiga grottor
som fylldes alltmer
då släktleden
slöt sina ögon
och lades till vila
i hudar och trätråg

Inte kunde de ana
att utställda bli
efter sjuhundra år
i en tyst lokal
bakom upplysta glas
som uppskurna mumier
skelett som står
eller kranier i kras
med märken av sår

Var är vår respekt
för en annan kultur
från en gången tid?
- visa vårt fynd
på muséernas sätt
- låta vila i frid
såsom kyrkan lärt
vad anser vi rätt?

En sak kunde de
troligen bättre än vi
- leva måttligt
i viss harmoni
med sin utsatta ö
dess natur och
besvärliga topografi

2007-12-28 Mats Hammarlund